Confessions of a idiot

I've been doing some thinking..

Asså.. Om man tänker att man inte insåg vad man hade förens man har förlorat det, då måste det betyda att man älskade och älskar personen i fråga..
Eftersom om man tänker "fan att jag inte insåg det förr" då tänker man ju på allt bra och alla fina stunderna man hade tillsammans, och det är ju det man ångrar att man inte uppskattade lika mycket.
För om man inte älskar personen, då tänker man ju inte på dom fina stunderna, då kanske man inte tänker på personen alls. Och då tänker man heller inte att man inte insåg vad man hade förens man förlorat det..

Kanske förklarade lite krångligt men aja..

Jag känner iaf att jag ångrar att jag inte uppskattade stunderna så mycket som jag borde ha gjort. Jag insåg inte vad jag hade förens jag hade förlorat det..
Jag ångrar det så mycket.
Jag tog allt för givet. Det borde jag inte ha gjort..
Men det kändes bara så självklart, att det var vi.
Guess not..

Gud.. jag vet inte vart jag ska ta vägen, vad jag ska ta mig till..
Jag tänker så jävla mycket på dig.
Känner mig helt jävla ensam. Har ingen att prata med, ingen att vända mig till för att få råd.
Jag har inte dig.

Jag är inte självmordsbenägen, jag vill inte dö eller så. Men fan vad skönt det skulle vara att bara lägga sig ner och dö. Bara försvinna.

Jag vill ha en macka.. Rostbrödsmacka med potatis på, och kanske lite krydda?

Skulle vilja skriva vad jag gör om dagarna, vad jag tänker på och så.
Vilken musik jag lyssnar på och vilka minnen det ger mig.. Men det känns bara meningslöst.

Hoppas att tv:n kan dra mig med till en annan värld för en stund nu..

Hejdå