allt blir bara så fel

Jag vill bara ha dig i mitt liv, jag behöver dig.

Jag ber dig inte att komma tillbaka till mig, jag vill inte att du ska bli kär i mig igen.
Jag vill bara ha dig där, kunna ringa dig när jag vill. Träffa dig och umgås, och må bra.

Men jag skiter snart i allt, i livet.
(Ja visst, kalla mig emo, gör det!)
Men jag orkar inte med all skit jag ställer till med.

Allt jag egentligen vill är att alla i min omgivning ska må bra och inte tycka illa om mig eller vara arga på mig.

Var bara tvungen att få skriva av mig lite i det förra inlägget.
Jag kan inte veta om jag kommer känna såhär om 2 veckor, men jag bara skrev så som jag känner NU.

Målade av Elinore.. Tyckte att bilderna blev bra och jag trodde hon skulle bli glad. Men det blev hon inte, tror jag.
Det känns inte bra..

Fy fan vad allt känns jobbigt nu. Tänker hela tiden på vad alla tycker och tänker om mig, och jag antar att det jag tänker stämmer. Det verkar som det..

Jag tycker inte om mig själv överhuvudtaget.. Jag skäms över mig själv, jag tycker att jag är för mycket, jag tycker att jag är ful, jobbig, osmart, otrevlig, egoistisk. Och dum i huvudet.

Vad fan ska jag göra?
Jag är patetisk!